Efter 36 dagar med individuella träningsprogram sedan avskedet den 29 november 2024 samlades spelartruppen i söndags för att under tre dagar genomföra en mängd medicinska och fysiska tester på Karlberg och GIH. Tisdagen avslutades med den nu traditionsenliga premiärträningen då herrlaget och damlaget officiellt inledde fotbollssäsongen inför fullsatta läktare på Skytteholms IP i Solna.

Jag hade under tisdagen kontakt med AIK Fotbolls nye målvakt Kalle Joelsson som anlände med flyg till Stockholm vid lunchtid. Jag bad honom om ett citat till pressmeddelandet och frågade honom om han skulle med till det första träningslägret. Svaret blev ”ja det är tanken, om jag klarar medical, vi håller på just nu”. Läkarundersökningen klarades av och Kalle presenterades som ny AIK-spelare klockan 15:00. Som vanligt var media några timmar senare på plats på Skytteholms IP för att uppleva kraften då AIK Fotboll spänner bågen inför en ny säsong. Fotbollskanalen, Sportbladet, Expressen, Fotboll Sthlm, FotbollDirekt, P4 Stockholm, Bildbyrån, Nyhetsbyrån TT och Stella Pictures hade alla ställt in GPS:en på 59.3593772, 17.993228 och började anlända en dryg timme innan träningen skulle inledas. Damlaget samlades under eftermiddagen i sitt ordinarie omklädningsrum på arenan medan herrlaget ombytta och klara anlände med AIK-bussen från Karlberg vid 17:40-tiden. Termometern visade under träningen på +4, men i vinden kändes det som -1 för de 3 500 AIK-supportrarna på plats. Entréerna stängdes ungefär 20 minuter innan AIK-spelarna sprang ut på konstgräset. Det var uppskattningsvis upp emot 2 000 supportrar utanför Skytteholms IP och i takt med att minutvisaren snurrade sina varv steg förväntningarna och precis som på Nyårsafton då de första raketerna stiger mot himlen i god tid innan tolvslaget så var det likadant i centrala Solna. När AIK:s båda representationslag klockan 18:00 sprang in på planen brakade nyårsafton 2.0 lös. Under nästan tio minuter lystes himlen ovanför Solna upp av fyrverkerier som hade gjort självaste Fortunato Foti stolt, och man trodde ett tag av ljusskenet att döma att vi redan ställt om klockorna till sommartid. I lite mer än en timme pågick träningen och någon minut efter att damlaget klivit av planen gjorde herrlaget detsamma. Chefstränare från de båda lagen och några utvalda spelare mötte sedan den media som var på plats.

Onsdagen den 8 januari 2025 inleddes för spelarna på Karlberg då frukosten serverades klockan 09:00. Undertecknad anlände samma tid för att lämna av två resväskor på träningsanläggningen innan färden fortsatte till hotell Clarion Sign på Norra Bantorget där SEF höll en kommunikationskonferens. Sportchef Thomas Berntsen hämtade upp mig från konferensen vid 15:20-tiden då bussen till Arlanda lämnade klockan 16:25 och jag noterade att det var två plusgrader då vi rullade ut från träningsanläggningen. Prognosen för Benidorm under den första dagen på plats pekade på 19°. Koordinator Thomas Thudin, The Unsung Hero of Karlberg, har gjort ett jättejobb under vinteruppehållet och var bland annat på plats i Benidorm för att kontrollera boende, träningsfaciliteter, resvägar, avstånd, matcharenor, med mera. Det är inte en helt avundsvärd roll att rodda allt kring en tvåveckorsresa för cirka 40 personer. Materialförvaltare Håkan Sjöberg och Jompa Palmell hade åkt i förväg till Arlanda med merparten av bagaget. Att lämna Stockholmsområdet vid halv fem-tiden innebär att man mer eller mindre hamnar i den värsta rusningstrafiken och så var även fallet denna januaridag. Det flöt dock på relativt snabbt och klockan 17:08 var bussresan slut då chauffören parkerade utanför terminal 4.

Det var därefter dags för den numer klassiska långvandringen till terminal 5. Man behöver definitivt inte gå till gymmet de dagar som man ska flyga från Arlanda. Förtruppen bestående av Håkan och Jompa stod borta vid check in-desk 18 och vinkade då vi anlände. De hade dragit i några trådar och det gick snabbt och smidigt att checka in det medhavda bagaget. Jag brukar smita iväg till Amex-loungen då vi reser från Arlanda, så även denna gång och där bjöds det på köttbullar med potatispuré, lingon, gräddsås samt picklad gurka vilket kändes bra att spisa inför en fyra timmar lång flygresa. Övriga truppen åt på annan restaurang. Från Arlanda skickades innan avresan pressmeddelandet om nyförvärvet Jere Uronen ut. Jag hade precis innan sänggång under tisdagsnatten haft kontakt med kommunikationschefen hos Charlotte FC och vi kom då överens om en synkad kommunikation klockan 18:30 (CET) då USA-staten North Carolina är sex timmar efter Sverige. De har ett annorlunda system i Major League Soccer då klubbarna måste komma överens med ligan om när de kan kommunicera transfernyheter. Kollega Freddy Montan skickade ut pressmeddelandet via Cision news och lade sedan ut allt i de olika AIK-kanalerna. Flyget till Alicante skulle lämna Arlanda klockan 19:20, men det ändrades senare till 19:50 och när väl boarding inleddes stod det klart att den tiden inte heller skulle hållas.

Det var oerhört lugnt på Arlanda, nästan spöklikt lugnt. Amex-loungen tog sista beställningen redan vid 19-tiden och butikerna började slå igen klockan 19:29 vilket förvånade mig något oerhört då det återstod 16 avfärder efter oss fram till onsdagens sista SAS-plan till Visby klockan 22:15. Väl ombord på Norwegian D85353 var AIK-truppen minst sagt utspridd, från sportchef Thomas Berntsen på rad 1 till chefstränare Mikkjal Thomassen på rad 32. Jag lyckades charma till mig en gångplats på rad 7 med ett exklusivt ledigt mittsäte mellan mig och Charlie Pavey. Skönt att kunna konstatera att charmen är kvar även 2025. Vid fönstret satt som sagt Charlie Pavey och han frågade mig innan avresa om jag kunde spanska med tanke på flygets destination. Jag svarade att min spanska håller sig till ”una, no dos cañas por favor”, men det brukar räcka långt. 20:35 lyfte planet och alla insåg nog redan då att det väntade en sen sänggång i Manhattan del Mediterráneo.

Till Alicante flög hela A-truppen utom Eskil Edh, Martin Ellingsen, Abdihakim Ali, Taha Ayari, Rasmus Bonde samt Henry Atola och från ledarstaben saknades Johnny Gustafsson och Christian Andersson. Från P19-laget var även mittbacken Elvis van der Laan och målvakten Arvid Snäcke med. Flygresan var lugn och merparten av spelarna var i sin egen värld med film, spel eller musik som sällskap. Jag hade Ioannis Pittas snett framför mig över gången och cyprioten valde filmens värld som medresenär. Själv hade jag som vanligt under våra resor Spotify i hörlurarna och det bjöds på en salig blandning av härlig musik. Jag snubblade bland annat över en ny bekantskap i form av låten Hallowed Ground med The Alarm från 1987. Jag hade 1984 börjat lyssna på The Alarm från Wales då de gav ut sitt debutalbum med låtar som Sixty Eight Guns och The Stand, men Hallowed Ground hade jag helt missat. Jag får skylla på att jag under några månader av nådens år 1987 kuskade runt med tåg, båt, bil och flyg och såg David Bowies hela europaturné bestående av 27 konserter. Datumet den 8 januari var för övrigt legendaren David Bowies födelsedag…

Världens bäste Sotirios satt tre rader framför mig och drygt halvvägs in i flygresan reste han sig upp från sin plats och bjöd på det där charmanta leendet som får en att under några sekunder undra om man verkligen är hundra procent kär i kvinnor, men så är det bevisligen. Lite senare släcktes ljuset i kabinen ner och tändes upp igen då piloten meddelade att det återstod 20 minuter innan landning. På vägen ner mot flygplatsen i Alicante fick vi uppleva lite turbulens innan kabinen återigen släcktes ned. Exakt klockan 00:33 tog planet mark på den då 13-gradiga spanska sydostkusten som nu ska vara vårt tillfälliga hem till den 21 januari då det är dags att återvända till den svenska vintern under en veckas tid innan nästa spanska träningsläger står för dörren.

AIK-truppen tillbringade exakt tre timmar och 58 minuter uppe i luften under onsdagskvällen. Tillbringade, inte spenderade som många i vårt hemland säger, så även jag en gång i tiden tills en Jim Carrey-filur tog mig i örat, men det påpekandet känns nu tack och lov som ett annat liv. En spännande väntan på bagaget följde strax efter landningen och det var en nöjd materialförvaltare som konstaterade att alla trunkar, väskor och annat incheckat material var med planet. En 40 minuter lång bussresa från Aeropuerto de Alicante-Elche Miguel Hernández till Benidorm följde och efter incheckning begav sig AIK-truppen till sina hotellrum för en välbehövlig sömn. Jag skickade sms med information om lägrets första träning till den media som är på plats innan det strax innan klockan 04 släcktes ner i rum 354. Torsdagen den 9 januari börjar försäsongen 2025 på allvar och om jag tolkat vår färöiske chefstränare rätt så kommer det stå hårdkörning på programmet från första sekund. De som är på plats i Benidorm får se, och ni som inte är i Spanien får följa Gnaget via AIK+, dessa krönikor och rapporter från övrig svensk media som valt att bevaka förberedelserna för 2024 års allsvenska serietrea.

”Now I’ve seen the future
And I’ve seen the past
And I’ve seen the lights go down
On this world fading fast”

Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.