Efter avancemanget i Champions League-kvalet i veckan var AIK på lördagen tillbaka i Allsvenskan på hemmaplan när Helsingborgs IF gästade Friends Arena. AIK roterade friskt från förra veckans kvalmatch mot FC Ararat-Armenia och startade med Karol Mets, Sebastian Larsson, Tarik Elyounoussi och Henok Goitom på bänken allihop, lägg därtill att Per Karlsson ställts utanför matchtruppen p g a skada. Trots det visade man tydligt genom matchen att det fanns gott om kvalitet på planen, inte minst Anton Salétros som startade på innermittfältet efter att mestadels ha spelat på kanten den sista tiden klev fram och styrde på ett utmärkt sätt från sin nygamla roll.

Efter några lite avvaktande inledande minuter från bägge lagen var intrycket att AIK successivt kopplade ett allt tydligare grepp om matchbilden. Första halvan av halvleken bjöd inte på jättemycket i chansväg; Anton Salétros fick ett fint frisparksläge efter knappt åtta minuters spel efter att Andreas Granqvist kapat Chinedu Obasi med gult kort som följd, men frisparken gick strax utanför mål. Fyra minuter senare testade gästernas Alhaji Gero lyckan från distans. Träffen var hyfsad, men Oscar Linnér hade inga större bekymmer att fånga in det avslutet.

Det dröjde tills drygt 20 minuter var spelat innan matchens första riktigt heta chans skapades, och då var det AIK som stod för den efter ett fint, snabbt anfall på högerkanten. Chinedu Obasi släppte ut bollen till löpande Robert Lundström med yta på högerkanten, i steget släppte han bollen mot Bilal Hussein som stod helt obevakad mitt i Helsingborgs straffområde. Bilals avslut lämnade dock mycket i övrigt att önska, och rullade en bit utanför mål, ett läge där Hussein utan tvekan borde gjort matchens första mål.

Målet skulle dock komma knappt tio minuter senare, när klockan närmat sig halvtimmens spel. Anton Salétros, bäst på plan åtminstone i första halvlek, drog upp anfallet på högerkanten, släppte bollen till Chinedu Obasi som föll tillbaka lite för att skapa yta för sig, och satte sedan bollen perfekt tillbaka på löpande Salétros som placerade in 1-0 perfekt i det bortre vänstra hörnet. Därefter fortsatte AIK att visa tyngd och Helsingborgs IF fick slita hårt för att få till någon längd i sina anfall, påtagligt ofta bestod det av längre bollar mot Alhaji Gero som gjorde ett förtjänstfullt arbete, men påfallande ofta fick agera hopplöst ensam längst fram. Inte förrän i halvlekens slutsekunder lyckades man åstadkomma ett riktigt vasst läge, när ett inlägg hamnade vid fötterna på Markus Holgersson i utkanten av straffområdet, som fick iväg ett ganska bra skott, men Oscar Linnér var snabbt nere och kunde parera det avslutet också.

Den andra halvleken var totalt sett en ganska statisk och relativt tempofattig historia. AIK styrde det mesta av spelet och tycktes ha tämligen god kontroll på skeendet, men samtidigt var det tydligt att man var långt ifrån att gå på högsta växel, vilket nog är förståeligt. Gästerna förmådde stundtals visa att man inte saknar den grundläggande skickligheten för att kunna utmana AIK, men spetsen framåt saknades helt idag. Det var istället AIK som skapade det mesta i chansväg i andra halvlek, och allt som oftast var Chinedu Obasi inblandad på ett eller annat sätt.

Knappa kvarten in i halvleken fanns han med som framspelare, när han på en spelvändning öppnade upp med en perfekt stickare till Kolbeinn Sigþórsson som kom helt fri mot HIF-målvakten Anders Lindegaard. Gästernas välmeriterade målvaktsförvärv stod den gången för en fin räddning på islänningens avslut. Sedan dröjde det drygt tjugo minuter ytterligare innan nästa farlighet, när inbytte Henok Goitom vände in från vänsterkanten och siktade mot bortre krysset med avslutet, som dock gick en bit över mål.

Minuten därefter skulle dock AIK utöka ledningen och, som det visade sig, punktera matchen. Henok Goitom tog emot en lång boll i duell mot Andreas Granqvist, och kunde vända upp rättvänd mot motståndarnas försvar. I precis rätt läge släppte han bollen till vänster åt Chinedu Obasi som, till synes hur enkelt som helst, vände bort sin försvarare och prickade in 2-0 bakom Anders Lindegaard. Där och då var den bestämda känslan att det var ridå ner, och även om gästerna försökte forcera framåt och vid ett par tillfällen fick till lite tryck mot AIK:s mål, saknade man fortsatt spetsen i avsluten. AIK kunde tämligen tryggt spela av återstoden av matchen och säkra tre nya poäng utan att förta sig. AIK noterade även en milstolpe då det var första gången sedan den 28 augusti 1966 som man höll nollan på hemmaplan mot Helsingborgs IF.