Att fostra en smokinglirare med skruvdobb, del 1/2 | AIK Fotboll

Under denna period, d v s i barn- och ungdomsidrotten, behöver man ha ett långsiktigt förhållningssätt och då se till att man i olika åldrar prioriterar rätt utvecklingsområden – och då med det långsiktiga målet med spelarutvecklingen i främsta rummet och inte “matchen på lördag”.  Vinster i tidig ålder är en dålig indikation på långsiktig potential, men även med ökad risk att barn som bekräftas utifrån vinster då lätt identifierar sig själv i förhållande till något de inte kan kontrollera. I de åldrar resultaten blir som svårast att uppnå (från slutet av pubertet), och resterande del utav en förhoppningsvis lång karriär, finns det en rejäl fallgrop i att potentiellt i högre grad relatera framgång till något ej kontrollerbart.

Nils-Eric Johansson ger ett tydligt exempel på hur han resonerar kring tidigare resultat och dess betydelse för vad som komma skall, när han i AIK Play på frågan om det dystra facit man under året haft hemma på Friends Arena. https://www.youtube.com/watch?v=Dv_Dg-i7Tdk

För att på bästa sätt upprätthålla vårt arv och identitet är det viktigt att spelarna har erfarenheter av att framgång relateras till hårt och smart arbete i kollektivet utfört med en taktisk och finurlig nobless. En smokinglirare med skruvdobb är målbilden!

Den struktur AIK Ungdomsfotboll nu formar för barn och ungdomar har som absolut mål att stärka vår identitet, vårt sätt att spela fotboll samt vårt avtryck på samhället i Solna, Stockholm, Sverige och bortom. Detta är något vi vill göra än bättre med tydliga satsningar på kompetenta tränare både i form av anställningar men också genom stora utbildningsinsatser för alla tränare, såväl ideella som arvoderade. Detta ska höja kvalitén på det praktiska genomförandet samt det ledarskap som utövas för att bäst främja kreativa spelare med hög grad av inre motivation och ansvarstagande. En smokinglirare med skruvdobb helt enkelt!

Att bli långsiktigt lyckosam i idrott och att maximera sin potential handlar väldigt mycket om att fokusera på sådant man kan kontrollera. Exempelvis packa sin egen väska, komma i tid, samarbeta, kommunicera, göra sitt bästa o s v. Det är grunden för såväl framtida elitfotbollsspelare som goda samhällsmedborgare och har ingenting med tidiga urval att göra. Det är tyvärr så att vi ofta drar raka paralleller med tidiga vinster och subjektiv nivågruppering med ett långsiktigt, hållbart och optimalt sätt att bedriva barn- och ungdomsfotboll. I själva verket är detta en myt som enklast förklaras av att barn och ungdomar och lärande och utveckling alla är komplexa fenomen som vi försöker analysera och förstå med linjära tankesätt och resonemang. Här ligger mycket utav den problematik vi upplever i kommunikationen då vi kommunicerar komplexa fenomen som ofta tolkas genom ett linjärt förhållningssätt till världen och vad som sker omkring oss.

Vi behöver alltså inse att det här är mycket komplext och något i ständig förändring varför modellen i sig behöver utgå ifrån komplexitet och oförutsägbart för att bäst assistera denna verklighet och därmed då en långsiktig och bäst främjad spelarutveckling.

Barn i åldrarna 6-12 år ska få ta del av en verksamhet där spelarna utvecklar såväl fotbollsmässiga färdigheter som psykologiska och sociala färdigheter nödvändiga för att orka i de så tuffa sena tonåren.

Hela utbildningen från knatteskolan till F19 och U19 är därför strukturerad så att i tidiga åldrar och p g a de olikheter och ickelinjära förändringar i såväl mognad som motivation, är en verksamhet som är följsam mot dessa helt naturligt föränderliga aspekter vilket är anledningen till att spelarna i åldersspannet 8-12 år tränar två gånger/vecka med sitt eget lag, och därefter också har möjlighet att träna mer under ledning av AIK:s välutbildade tränare.
Kvalitén i verksamheten handlar alltså i allra högsta grad om kvalitativ fotbollsträning, men mindre om att tidigt satsa på ett fåtal spelare då det såväl erfarenhetsmässigt som i den samlade mängden forskning kring barn och ungdomsidrott visat sig ha tillkortakommanden psykologisk och socialt med negativ grad av inlärning och utveckling vilket såklart hämmar möjligheterna att fostra spelare till våra A-lag.

Det är också en myt att man alltid ska spela jämna matcher för lärandets skull. I senioridrotten är man ibland överlägsen, ibland underlägsen och ibland jämn med sina motståndare. Dessa olika scenarion kräver olika ingångsvärden att hantera och därför vill vi från 10-års ålder då tävlingssystemet erbjuder varierad svårighetsgrad nyttja detta. För att då variera utmaningarna för varje individ kommer det att jobbas med varierade gruppsammansättningar såväl inom som över laggränserna för att på bästa sätt exponera spelarna för de olika scenarion de kommer att möta som seniorspelare, och därför inte i permanenta och på subjektiv och högst ogrundade nivåindelningar. Därför jobbar vi sedan tidigare med begrepp så som “overload” och “dominera” just för att variera uppgiftens natur då variation är en av de fundamentala hörnstenarna i den pedagogik som utövas inom AIK Ungdomsfotboll.

Vi är fullt medvetna om att barnen själva för stunden gärna vill spela i vinnande lag och att det för pedagogen i form av såväl förälder och/eller som tränare kan upplevas utmanande, men att man behöver hantera detta på ett sätt som ger effekt längre fram snarare än i stunden. Det är alltså ett stort fokus på lärande och utveckling under ledning av tydliga och trygga förebilder, bra pedagoger och representativa uppgifter.

Lärande är till sin natur lite kaotiskt. Ni som sett ett barn lära sig att gå har en bra bild av hur klumpigt och stapplande lärandet kan uttrycka sig. Därför behöver vuxna som bedömer den praktik som genomförs vara införstådda med detta och då förvänta sig att träning och inlärning för barn kan se kaotiskt ut, men att det är i gränslandet mellan kaos och själv-organisation lärandet sker som bäst, men då det för ögat ofta upplevs mest ostrukturerat. Man behöver alltså se på barn- och ungdomsidrott genom en annan lins än den man har när man ser våra seniorlag spela match.

Det ska också förtydligas att den modell och struktur AIK Ungdomsfotboll nu går in i inte har som mål att få fram de bästa 13-åringarna, utan att få fram de bästa seniorspelarna.
Det är viktigt att man förstår att man behöver arbeta på olika sätt beroende på vad utav ovan som prioriteras.

AIK Ungdomsfotboll hoppas att vi alla är överens om att det är vilken kvalitet spelarna besitter samt vilken identitet de har när de debuterar i våra respektive seniorlag som är det huvudsakliga syftet när det kommer till spelarutvecklingen.